iemelieshuvud

När man förlorar så många kilon av sin fetma som jag gjort på grund av min gastric bypass operation för lite mer än ett halvt år sen, förundras man själv över hur stor man var förut. Såg lite gamla bilder hos Caroline igår, och jag kan ärligt tala säga att visst tyckte jag att jag var stor, men inte så stor när jag väl var stor, varför låter man sig bli så stor? Jag har/hade svårt med självdisciplin, hets ätande och helt enkelt saknad av motivation. Inget av detta gick ut över mina kompisar eller familj på ett negativt sätt, var oftast glad och positiv för att dölja mitt missbruk. Har gått upp och ner i vikt en del, för när jag väl finner motivation så gör jag det till 100% och då går det, men sen tappar man det om det inte blir till en vana, och det har jag aldrig lyckats med tidigare. Men nu hoppas jag att jag med mina förändringar kan skapa mig ett nytt liv och lära mig äta och leva rätt och sunt.

Nog tjatat om det, visst kanske det kommer fler inlägg om mig och min operation. Men inget som orkas skrivas nu. Ska snart till Sofies place och vara lite social, har börjat umgås rätt så mycket med både Sofie och Caroline (kända som tvillingarna) på senaste tiden, känns lite kul att vi hittat tillbaka till varandra, självklart har man alltid umgåtts och så men inte alls lika mycket som på senaste tiden (väldigt mycket dricka har det också blivit) men ingenting negativt, bara att Emelie inte ska dricka så mycket alkohol. Men det löser sig, jag vet ju när gränsen går som tur är.